Ensamstående mamma eller pappa

Att bli och vara förälder brukar vara både omtumlande, berikande och superjobbigt på samma gång – oavsett om man är en eller flera föräldrar i familjen. För en ensamstående förälder blir det ju dock mer av allt eftersom man är själv med barnet. Därför kan det vara bra att bygga upp ett nätverk med andra vuxna som kan stötta och glädjas med en i vardagen.

Familjebildning och sociala normer

Den etablerade bilden av en mamma, en pappa och två eller tre barn stämmer ju inte riktigt med hur många lever idag. Men även om andra familjeformer nu är mer accepterat och vanligt så har ändå många fortfarande en bild kvar i huvudet av att det i en familj finns två föräldrar - samboende eller separerade. Men familjen som begrepp handlar faktiskt inte alls om vilka personer som ingår i den eller hur många den består av, utan en familj är helt enkelt stommen i ens liv därifrån man får sin trygghet och omvårdnad. Ens familj utgörs alltså av människorna som finns i den och för barnet så är familjen både viktig och värdefull oavsett hur den ser ut.

Eftersom kärnfamiljsnormen fortfarande är stark i samhället är det vanligt att andra utgår ifrån att ett barn har en mamma och en pappa. Det kan inte sällan upplevas både tröttsamt och sårande när man är ensamstående förälder – eller lever i en annan familjekonstellation. Många trivs med att hitta formuleringar för hur familjen ser ut om det kommer på tal, formuleringar som inte har en negativ klang. ”I vår familj är vi två barn och en mamma” kan till exempel vara ett bra sätt att informera nyfikna om familjeförhållandena utan att det behöver bli för privat eller utelämnande. Man har ju ingen skyldighet att redogöra för ens familjeförhållanden eller försvara några val bara för att man lever ett liv som inte ligger inom normen.

Involvera andra vuxna i barnets liv

Bara för att barnet klarar sig lika bra med en förälder betyder ju det inte att man som förälder alltid måste klara allting själv. Tvärtom, att inte ha en annan vuxen som avlastar i vardagen är ju inte bara utmanande praktiskt, det kan också vara tungt att inte ha någon att dela alla frågor och funderingar med. Hur ska barnets bajs se ut? Äter hen tillräckligt? Och hur mycket skärmtid är egentligen rimligt? Ja, frågorna tar ju aldrig slut även om de ändrar karaktär över tid. Känslan av att behöva ge sig själv goda råd eller att fatta alla beslut på egen hand kan vara ganska utmattande mentalt. Dessutom kan det vara otroligt skönt att få höra att man gör ett kanonjobb med jämna mellanrum, en sak som barn kanske inte alltid är så bra på att informera om. Så utöver att få hjälp med lite extra armar och famnar från nära eller kära så är det också bra att försöka ha en eller flera personer som känner barnet och som kan vara ditt bollplank i vardagen och ge en klapp på ryggen om det känns tungt. Att få en nära relation med andra vuxna är också något som i de allra flesta fall är positivt för barn, oavsett om man har en eller flera föräldrar. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att redan tidigt få en inblick i att man lever och gör i olika i olika familjer, vilket faktiskt kan berika ens uppväxt.

Får barn till ensamstående mammor eller pappor en annan typ av uppväxt?

Det här är något som många funderar över och svaret på den frågan är väl först och främst att ingens uppväxt ser ut helt som någon annans, oavsett hur många föräldrar där finns. Det kanske ser ut på ytan som att många familjer leva likadana liv, men så är ju sällan verkligheten - det är ju olika personer och relationer överallt. Men generellt så kan man säga att barn som växer upp med en vuxen ofta får en väldigt tight och nära relation med sin förälder. Två föräldrar utgör ofta ett team som tillsammans hjälps åt med barnen. En förälder bygger oftare team ihop med sitt eller sina barn och hierarkin i familjen blir något mer otydlig, man hjälps åt mer och tar oftare ett gemensamt ansvar.

En unik erfarenhet

Att ha barn som ensamstående är en utmaning utöver det mesta. Men det bygger också ofta en känsla av styrka och kompetens som är få förunnade! Det är lätt hänt att fokus hamnar på de negativa aspekterna när man pratar om ensamstående föräldrar, men glöm inte att det är en alldeles unik erfarenhet att fostra ett barn på egen hand, en erfarenhet som bara enföräldersfamiljen kan få. Den erfarenheten kan bli en tillgång för både förälder och barn, något speciellt och fint att ha med sig i livet.

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog