BLW – vad betyder baby lead weaning?

Vi pratade med kostrådgivaren och småbarnsmamman Elin Oresten som bland annat skrivit boken Knatteplock och driver Instagramkontot med samma namn. Här svarar hon på frågor om vad BLW-metoden egentligen är, när du kan låta din bebis testa och vad som kan vara bra att tänka på. 

Baby Lead Weaning – alltså BLW. Vad är det egentligen? 

Baby Led Weaning (BLW) kallas ofta för barnstyrd matintroduktion. Konceptet BLW bygger på att bebisen äter själv redan från matintroduktionens början (ofta från 6 månaders ålder). Du som förälder serverar maten och bebisen får utforska den bäst hen vill. Avvänjningen av bröstmjölk eller ersättning sker sen naturligt i takt med att matintaget ökar.  

Maten som serveras när en bebis eller litet barn får äta själv kallas för ”plockmat”. Ofta är det samma mat som övriga familjen äter, med vissa modifikationer vid behov. Att låta bebisen äta själv från start är något som fler och fler föräldrar väljer att göra. Vissa serverar bara plockmat (BLW) medan andra väljer att blanda plockmat med skedmatning (då är det inte BLW). Det finns inget rätt eller fel där, utan det gäller att prova sig fram och se vad som fungerar för sitt eget barn. 

Vilka är fördelarna med BLW-metoden?

Många föräldrar vittnar om fördelarna med BLW och plockmat. De upplever att deras måltider är lustfyllda (oftast i alla fall..) och att det ger en grundläggande matglädje hos barnet. BLW och plockmat kan också vara väldigt enkelt. För det första så slipper du som förälder laga olika mat till barnet och till dig själv. Ni kan äta samma mat, med eventuella mindre modifikationer till barnet. Det ger också en härlig delaktighet för barnet i familjemåltiderna redan från start, under förutsättningen att ni äter tillsammans. Att äta tillsammans är väldigt bra för barnets utveckling när det gäller ätandet, då barn lär sig genom att imitera andra. Många barn som fått äta självständigt tidigt får också testa på mängder av olika texturer, konsistenser och smaker tidigt. Detta är bra ur många perspektiv, bland annat kan det hjälpa dem att våga testa och uppskatta ny mat även när de blir lite äldre. 

Hur tidigt kan jag låta min bebis börja med plockmat?

Du kan börja med plockmat när din bebis visar alla tecken på att hen är redo motoriskt och mentalt. De här bitarna bör finnas på plats innan du börjar erbjuda plockmat: 

• Bebisen kan sitta själv med minimalt med stöd
• Bebisen kan hålla upp sitt huvud en längre stund
• Bebisen kan föra föremål till munnen själv
• Bebisen visar ett intresse för mat 

Dessa saker brukar vara på plats när bebisen är runt 6 månader. Tänder är inte nödvändiga för att äta plockmat, men maten måste ges i mjuk konsistens som barnet kan mosa lätt i munnen. Det fungerar även med matbitar som är så pass sega att bebisen kan suga och gnaga på dem utan att de går sönder i hårda bitar.  

Bild: Elin Oresten och Sebastian Oresten 

Okej, så hur gör jag för att komma igång med BLW?

Första steget är att börja utforska maten. En bebis på 6 månader kommer inte äta mängder, eller ens kanske stoppa maten i munnen under de första måltiderna. Den första tiden handlar mer om att lukta, känna, kasta, mosa osv. Bebisen får bekanta sig med maten med alla sinnen. Börja med att lägga fram en mjuk matbit på bebisens bricka/bord. Det räcker med en matbit i taget i början, mer än så kan bli överväldigande för bebisen. Sen gäller det att trappa upp maten successivt över tid, så att magen hänger med. Det kan se olika ut för alla, vissa kanske vill ge lite mat vid varje familjemåltid, medan andra ger ett mål med fast föda per dag till bebisen. Efter ett tag kan du testa att ställa fram en tallrik med mat, i stället för de enskilda matbitarna. Med tiden kommer mer mat hamna i bebisens mage än på golvet, även om det ofta är en lång process. 

Det kommer vara en process där barnet kommer ”leka” med maten, spotta ut den, slicka på den och mosa den. Allt detta är både bra och viktigt, även om det kan vara frustrerande att se på som förälder vissa gånger.  

Tycker du att det är läskigt med matbitar så kan du alltid börja med att ladda skedar med mosad mat och räcka över till din bebis. Då får bebisen föra skeden till munnen själv och därmed öva på ett självständigt ätande. Du kan också erbjuda stora matbitar som kan fungera som tuggleksaker, och som inte går i sönder. Exempelvis mangokärna, innerdelen av en ananas, brödskalk eller majskolv. Det utvecklar barnet oralmotoriskt.  

Hur ska BLW-maten se ut för att passa bebisen?

När bebisen är mellan 6-9 månader bör du skära maten i långa bitar. Detta beror på att bebisen ofta inte har utvecklat ett tillräckligt sofistikerat grepp för att kunna plocka upp små bitar. Det kan också vara mer säkert med större bitar för små bebisar då de lättare registreras av hjärnan. Ett bra riktmärke är att matbitarna ska vara lika långa som en vuxens pekfinger och längre än bebisens handflata. Matbiten ska kunna sticka ut från handen när bebisen greppar den med hela handflatan. Stora matbitar ger bebisen möjlighet att öva på förmågan att kunna bita av tuggor och det triggar även bebisens reflexer för att tugga.  

När barnet blivit ca 8-9 månader så har de ofta utvecklat ett så kallat pincettgrepp (där tummens och pekfingrets spetsar möts). Oftast så är det ett intermediärt pincettgrepp i den ålder, där tummens och pekfingrets platta delar möts. Då kan de börja plocka upp mindre bitar, så som en makaron. Då kan man börja skära maten i små munsbitar, på ca 1x1 cm. När bebisen kan börja plocka upp småbitarna så brukar mer mat hamna i magen. Det beror på att de annars ofta biter av för stora bitar av de stavformade matbitarna, och när de blir för stora för att hantera i munnen så spottar de oftast ut dem igen.  

Blir det inte väldigt kladdigt?

Absolut det blir kladdigt när bebisar äter själva. De blir kladdiga även när man matar dem. Men det finns ett väldigt bra syfte med kladdet – och det är den sensoriska aspekten i det. Barn behöver få känna och kladda med maten för att bekanta sig med den. Tänk dig själv om du smakar på något helt nytt, du vill kanske klämma lite på det och lukta litegrann, inte bara kasta in det i munnen. Barn lär sig genom lek och kladdet är helt enkelt en viktig del i deras utveckling.  

Om barnet kastar mycket mat på golvet så är min rekommendation att ta bort tallriken ett tag. Lägg maten direkt på brickan, och bara en liten mängd åt gången. Sen är det också viktigt att barnet är hungrig när det är dags för måltiden. Ett barn som är mätt och belåten är mycket mindre benägen att smaka på maten, och då kan det bli mycket kastande i stället. Detta gäller även sömnen. Ett väldigt trött barn kan också ha svårt för att utforska maten, det kräver energi – speciellt för små bebisar. 

Är det för sent att börja med BLW om jag har ett lite äldre barn?

Det är aldrig för sent för ditt barn att börja med plockmat, alltså att få möjligheten att äta maten självständigt. Begreppet BLW används bara om man skippar skedmatning för att istället börja med plockmat direkt vid matintroduktionen. Men det spelar ingen roll vad man kallar det, det är det utforskande och självständiga ätandet som är det viktiga. Någon gång ska ju ditt barn äta själv, så det är aldrig för sent för plockmat. Däremot finns det en bra möjlighet att introducera mat med mer textur innan 9 månader, man har sett i forskning att detta är bra för den framtida variationen i kosten. 

Behöver jag vara orolig för att mitt barn sätter i halsen?

Det är klart att det alltid finns en risk när det handlar om barn och mat. Även vuxna och mat. Man kan sätta det mesta i halsen. Det betryggande i sammanhanget är att det finns forskning som visar att risken för kvävning inte är större med BLW/plockmat än med mer konventionell barnmat. Bebisar har också en instinktiv reflex att tugga, även om de måste öva på att tugga. Och de tuggar fint med tandköttet och gommarna.  

Det viktiga är att man serverar mat som är anpassad utifrån barnets ålder och att man alltid håller barnet under uppsikt. Samt att man inte ger mat till barn i rörelse. Man kan inte servera en hård morot till en liten bebis, det behöver vara mjuk mat. Och undvik så kallad högriskmat, tex hela nötter, hela vindruvor, korvslantar m.m, där alla har attributen rund och fast. Tänker man på detta så är risken väldigt liten, men det är såklart bra att lära sig vad man ska göra om det värsta skulle inträffa. Det rekommenderar jag att alla föräldrar gör. Barn kan sätta i halsen av allt möjligt, inte bara av mat.  

Sen kan många bebisar kväljas och hosta mycket i början av matintroduktionen. Det kan se obehagligt ut men det är ingen fara. Jag själv tyckte det var riktigt obehagligt till en början när min dotter kväljde, och vissa måltider var värre än andra. Men kväljningarna minskar med tiden ju mer bebisen får öva på olika konsistenser i maten och när bebisen generellt utforskar sin omgivning med munnen. Kväljningarna är dessutom en viktig skyddsmekanism så att de inte ska sätta i halsen och få luftvägsstopp på riktigt, så kväljningar är snarare en bra sak. 

Finns det några nackdelar med BLW?

Det finns ganska lite forskning kring BLW än så länge. Men en nackdel man har sett är att vissa föräldrar inte har tillräckligt med kunskap kring näring för att laga egen mat till barnen. Att köpa barnmat är enklare på det sättet, för det är experter som tagit fram den maten. Men köpt barnmat i puré-form att svårt att ge som plockmat till en bebis, vilket gör att många plockmats-föräldrar lagar mestadels egen mat till barnen. Då ställer det också krav på föräldrarna att laga näringsrik mat, tex med högt järninnehåll. Men genom att läsa på litegrann och skaffa sig baskunskaper om vad barn behöver näringsmässigt så är det inte svårt att laga bra mat till hela familjen. 

Elins tips på mat för att komma igång med BLW

Det som är bra med plockmat är att barnet kan äta det som du äter från start. Däremot så kan det såklart vara värdefullt med lite tips på bra ”första plockmat”. Det viktiga är att tänka ”mycket näring på liten yta” (främst järn), eftersom små bebisar ofta inte får i sig så mycket mat i början. Och att maten ska vara relativt enkelt att hålla och tugga. Några exempel på bra första livsmedel att erbjuda: 

• Välkokt broccoli 
• Bananstav* 
• Remsa med pannkaka eller våffla (gärna järnberikade med till exempel mixat palttunnbröd)
• Kokt päron eller äpple i klyftor eller halvor*
• Smörgåsrån med leverpastej
• Stav med blodpudding
• Stav med leverpastej
• Omelett skuren i stavar
• Avokadoklyfta* 
• Mosade bönor på en rostad stavformad brödskiva utan kant 

*Rulla gärna i små frön (tex sesamfrön) för mer näring och för att göra matbiten mindre hal.