Matallergi och födoämnesintolerans hos barn

Allergier mot mat är vanligare hos barn än hos vuxna och några av de livsmedel som barn kan bli allergiska mot är mjölk, ägg, nötter och vissa baljväxter (framförallt jordnöt). Dessutom kan ibland några av de vanligare sädesslagen - undantaget ris och majs - framkalla allergi eller intolerans hos vissa barn. Även fiskallergi visar sig oftast i småbarnsåren – till skillnad från skaldjur som är vanligare att få som vuxen. Det är ganska vanligt att både mjölkallergi och äggallergi växer bort under småbarnsåren, men för de som får jordnötsallergi tidigt (före skolåldern) så brukar den däremot hänga kvar även i vuxen ålder.

Kan man förebygga allergi hos barn?

Det går aldrig att garantera att din bebis inte kommer få en allergi, men det finns forskning som visar på att tidig introduktion av några av de mest allergena livsmedel som ägg och jordnöt kan minska risken för matallergi. Det gäller faktiskt även de barn som har föräldrar som själva är allergiker. Men orsaken till varför vissa får allergi och andra inte är väldigt komplex, och det är mycket man fortfarande inte vet. Ärftlighet spelar roll och utöver vissa livsmedel så finns det en rad allergiframkallande ämnen i vår miljö, exempelvis kvalster, mögel och pollen.  

Matallergi och födoämnesintolerans är olika saker

En viktig sak att känna till är att födoämnesintolerans (alltså att vara överkänslig mot vissa livsmedel) och matallergi är olika saker. En matallergi beror på att immunförsvaret och dess antikroppar triggas av ett visst ämne och symptomen kommer ofta omedelbart - men kan ibland även ha ett lite mer smygande förlopp med timmar eller dagars fördröjning. Är man istället intolerant mot ett visst ämne så har det inget med immunförsvaret att göra utan överkänsligheten handlar om att kroppen inte kan bryta ner (spjälka) vissa ämnen - exempelvis laktos. Kort förklarat betyder det att vid en överkänslighet blir symptomen som regel värre ju mer man konsumerar av just det livsmedel man är intolerant mot. En allergi däremot kan i värsta fall ge livshotande symptom även i väldigt små mängder. 

Symtom på matallergi hos små barn

Om ditt barn har en livsmedelsallergi ser du oftast en reaktion inom några minuter – men det är bra att känna till att det inte alltid är något som visar sig allra första gången barnet smakar på något eftersom man behöver ha varit i kontakt med livsmedlet tidigare för att utveckla antikroppar och därmed också en reaktion. Om barnet ändå skulle få en reaktion första gången det smakar på något nytt ovanligt så beror det sannolikt på att barnet haft kontakt med just det livsmedlet på annat sätt än att det ätit, och att huden då överaktiverat immunförsvaret. 

Ett spädbarn som ammas kan också ha kommit i kontakt med till exempel komjölksprotein via mammans mat, långt innan det börjar äta annan mat. Därför är det inte ovanligt att allergiska reaktioner uppstår i första mötet med bröstmjölksersättning eller introduktion av fast föda hos spädbarn. Matallergi hos barn kan visa sig på olika sätt men vanligast är att det visar sig på huden med någon form av utslag, men allergi kan också ge symptom i mage/tarm, i mun och på läppar eller från luftvägarna. 

Vanliga symtom på matallergi är:

• nässelutslag 
• rodnande utslag
• eksem
• magont, diarré eller förstoppning
• kräkningar
• klåda och irritation i munnen 
• svullnad på läpparna och i halsen
• snuva, nästäppa eller astma

Symptomen, om de inte är allvarliga, brukar gå över av sig självt så länge man fortsätter att undvika det som orsakar allergi – men det är viktigt att få utrett vad det verkligen handlar om så man inte börjar utesluta olika typer av livsmedel ur barnets kost på egen hand. Om du misstänker att ditt barn har allergi så vänd dig till BVC eller vårdcentralen för en utredning. 

Allergisk chock – anafylaxi

Många allergier är lindriga och går förhållandevis lätt att hantera när man väl vet att barnet har dem. Men det finns ett fåtal människor som drabbas av akuta besvär. När en allergisk reaktion är så stark att den blir livshotande kallas den för en allergisk chock eller anafylaxi. Livsmedel som kan ge allergisk chock är till exempel jordnötter, ägg, nötter, skaldjur, fisk och mjölk. Det är oerhört viktigt att söka akut vård om:

• barnet har svårt att andas.
• barnet är slött eller inte lika kontaktbar som vanligt
• barnet får svår svullnad, rodnad eller mycket nässelutslag (urtikaria) på huden 
• barnet får svår klåda på kroppen 
• barnet på annat sätt verkar väldigt påverkad efter det ätit – eller du som förälder känner oro över att någon inte verkar stämma

Mjölkallergi är vanligast hos bebisar

Komjölksallergi är den absolut vanligaste allergin bland spädbarn. Som tur är växer den ofta bort med åldern, vanligtvis redan före tre års ålder. Ibland kan däremot andra allergier dyka upp i dess ställe, som till exempel pollen eller kvalster. När vi blir allergiska producerar immunförsvaret så kallade lgE-antikroppar, och vid sån typ av mjölkallergi kommer symptomen snabbt, mellan tio minuter och två timmar, efter att barnet kommit i kontakt med mjölkprotein.

Symptom på mjölkallergi visar sig ofta med utslag, exempelvis nässelutslag, och har bebisen atopiska eksem sedan tidigare kan de förvärras av mjölkallergi. Andra vanliga symptom på mjölkallergi hos bebisar är att de kan få problem med mage (ex kräkningar) eller luftvägarna. Behandlingen består av en kost helt fri från mjölkprotein – vilket inte alltid är helt lätt, så här behöver man ofta hjälp av barnhälsovården eller en dietist. I sällsynta fall kan mjölkallergi ge en allergisk chock redan inom en kvart – ring då omedelbart 112.

Komjölksallergi ska inte förväxlas med laktosintolerans, som beror på att man är överkänslig mot mjölksockret, laktosen, i mjölken. Men laktosintolerans hos små barn är väldigt ovanligt.

Glutenintolerans hos barn 

Glutenintolerans (celiaki) är inte detsamma som att vara allergisk mot vissa sädesslag. Överkänslighet mot gluten brukar heller inte visa sig direkt utan kan dröja många år, i vissa fall märks det först i vuxen ålder. Glutenintolerans kan tyvärr inte växa bort - utan det finns med resten av livet, men reaktionerna kan variera. En del märker inget om de råkar få i sig lite gluten, medan andra kan bli mycket dåliga av samma blygsamma mängd.

Vanliga symtom hos barn med glutenintolerans är att:

• gå ner i vikt eller inte gå upp i vikt som det ska.
• inte växa som förväntat.
• ha dålig aptit.
• ha stora, lösa diarréer alternativt förstoppning.
• vara trött och orkeslöst.
• ha svullen mage men smala armar och ben.
• ha ont i magen.

Det finns en hel del tester för både gluten- och mjölkintolerans som säljs online, men förutom att de kan vara dyra så är det inte säkert att de är pålitliga. Att reda ut om ens barn är glutenintolerant är alltså inget man ska eller bör laborera med själv utan diagnosen behöver alltid ställas av en läkare. Flera av symptomen kan bero på andra orsaker och därför är det viktigt att man kontaktar sjukvården för att få en ordentlig utredning. Visar det sig sen att ditt barn är glutenintolerant kommer ni få stöd och hjälp i hur det ska hanteras. Prova inte heller glutenfri kost på egen hand för att se om barnet mår bättre – det kan göra besvären svårare att utreda när ni väl kommer till mottagningen.

Allergi mot nötter och jordnötter

Jordnötter och nötter är, namnet till trots, inte släkt med varandra. Ett barn som är allergiskt mot jordnötter behöver alltså inte vara nötallergisk - eller tvärtom. De som får nöt- eller jordnötsallergi redan innan skolåldern behöver ofta leva med det även i vuxen ålder då det till skillnad från mjölk- och äggallergi inte brukar växa bort. 

En reaktion mot nöt eller jordnöt kommer ofta inom några minuter efter det att barnet ätit. Det allra vanligaste är lindriga reaktioner som klåda i munnen, utslag och magbesvär. Några få barn utvecklar svår nötallergi och då behöver man söka akut vård om barnet får i sig nötter. Det kan vara bra att veta att barn som är allergiska mot pollen, till exempel björkpollen, också kan reagera på nötter. Det kallas korsreaktion och ger oftast inte lika allvarliga symtom som verklig nötallergi.

Faktagranskad av Carina Saunders, Barnläkare och forskare inom tarm, kosthållning och allergi hos barn