Behöver barn tillskott av vitaminer och mineraler?

Näringsämnen är egentligen ett samlingsbegrepp för kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler och det är inte ovanligt att man som förälder undrar om ens barn verkligen får i sig allt det den behöver, framförallt under de perioder när det enda de verkar vilja öppna munnen för är pastaskruvar. Men näringsbrist är ovanligt hos barn i västvärlden och så länge du ger en varierad kost behöver du faktiskt inte fundera så mycket på vilken mat som ger vad. Då får barnet ofta i sig det som behövs via maten – med ett undantag; nämligen D-vitamin. Vill eller behöver du utesluta livsmedel som exempelvis fisk eller ägg ur barnets kost så finns det ytterligare några näringsämnen som du behöver hålla lite extra koll på. 

Här får du en enkel kurs i näringslära för barn, vi går igenom vilka vitaminer och mineraler barn behöver, vilken typ av mat som innehåller vilka näringsämnen och hur man kan tänka kring kosttillskott och multivitaminer för barn.

K-vitamin till nyfödda

K-vitamin behövs för att blodet ska kunna koagulera. Nyfödda barn i Sverige får en spruta med K-vitamin, därefter behövs inte något extra K-vitamin.

D-vitamin till barn från andra levnadsveckan

D-vitamin behövs för att bilda skelett och tänder, men det är också en vitamin som är fortsatt viktig under hela livet för att undvika benskörhet. Vi vuxna får i oss det på två sätt, via att vi vistas i solen och äter mat som innehåller D-vitamin. Främsta matkällan till D-vitamin är fet fisk men även ägg och kött innehåller en del. Sen är vissa livsmedel också berikade med D-vitamin, exempelvis många mjölkprodukter.

Barn får dock inte i sig den mängd D-vitamin de behöver - dels har vi lite sparsmakat med soltimmar här uppe i Norden och dessutom klarar inte deras hud av solen så bra, sen äter de då inte heller tillräckligt med mat för att vitaminbehovet skall täckas. Av den anledningen behöver man ge D-droppar från att bebisen är en vecka gammal upp till 2 år, oavsett om bebisen ammar eller får bröstmjölksersättning. I den senare finns det visserligen tillsatt D-vitamin, men Livsmedelsverkets råd är att ge D-droppar även till barn som bara äter bröstmjölksersättning eftersom risken annars är stor att man glömmer dem sen när bebisen börjar med annan mat. En del barn behöver fortsätta med D-dropparna längre, exempelvis de som inte äter fet fisk eller använder kläder som täcker ansikte, armar och ben. Livsmedelsverket har en bra lista på vilka som kan behöva ta D-droppar under en längre tid men i vanlig ordning så kan också BVC hjälpa till med vad som gäller för er.

Järnrik mat till små barn 

Små barn växer som bekant väldigt mycket och därför har de ett nästan lika stort behov av järn som vi vuxna. Järnrik mat är bland annat blodpudding och lever men det finns även järn i exempelvis kött, ägg, skaldjur, bönor, ärtor, linser och fullkornsprodukter. Men även om du har ett litet barn som älskar blodpudding så kan det vara svårt att få i sig tillräckliga mängder med järn. Det beror på att barn inte orkar äta speciellt stora portioner så att järnbehovet täcks, vilket gör att de behöver mat som är berikad med järn. 

Många barnmatsprodukter är järnberikade, framförallt välling och barngröt - kolla på förpackningen för säkerhets skull. Vill du hellre laga eget så kan du smula ner palttunnbröd i exempelvis våfflorna eller den egna gröten för att öka järninnehållet. En bra sak att veta är att järn absorberas lättare tillsammans med C-vitamin (askorbinsyra) så det är bra att tillsätta något C-vitaminrikt i barnets mat, till exempel fruktpuré eller några bär. Speciellt citrusfrukter är extra rika på C-vitamin. 

Kosttillskott eller multivitaminer till barn som äter dåligt eller lite?

Förutom D-vitamin behöver man nästan aldrig ge kosttillskott till barn. Kosttillskott som exempelvis multivitamintabletter, kalciumtabletter eller C-vitamintabletter är ofta inte anpassade för barn, vilket kan göra det svårt att veta säkert hur stor dos det blir för barnet - och höga doser kan i vissa fall bli farligt. I väldigt få fall kan enskilda barn behöva ett multivitamintillskott eller enstaka förstärkning av ett visst näringsämne. Det skulle till exempel kunna vara om man ser att barnet inte går upp i vikt som det ska, men det är inget man skall laborera med själv utan det sker i så fall i samråd med barnets läkare eller en dietist. 

Men oftast handlar det om att försöka ge så en varierad kost som man kan (att ge en mångfald av livsmedel är också rent generellt bra för tarmflora och immumförsvar) i kombination med berikade livsmedel där det behövs. Har du ett barn som är väldigt selektiv med maten – ge inte upp! Det är vanligare än du tror och det tar tid att lära sig nya smaker. Men försök också under tiden att hitta kreativa vägar att få in protein, kolhydrater, frukt och grönt på ett sätt som ditt barn faktiskt accepterar. Kanske går inte kiwi hem men clementiner och bär äts med glädje. Kanske vägrar ditt barn att ens nudda baljväxter men äter gärna pannkakor med kokta och mixade röda linser i smeten. Avokado kanske funkar toppen om det kommer i form av en smoothie. Kanske kan ditt barn tänka sig att äta mjukkokta morotsstavar till mellis men inte riven morot på tallriken. Då kan det vara lösningen ett tag - i kombination med att du ställer fram lite nya smaker att testa. För plötsligt händer det och barnet testar något nytt! Vi har samlat lite fler tips vid matvägran för den som känner igen sig.

Vilken mat ger vilka näringsämnen?

Ju fler livsmedel du utesluter, exempelvis på grund av att barnet har en allergi eller ska äta vegetarisk kost, desto viktigare blir det att veta och ha koll på vad som behöver ersättas – och hur. Vi pratar alltså väldigt sällan om kosttillskott i form av kapslar, pulver, bars och tabletter utan det handlar mer om berikade livsmedel, i kombination med att man ersätter de livsmedel som går bort mot något annat. Här nedan har vi listat sex viktiga näringsämnen som man behöver hålla lite extra koll på om man vill – eller behöver - utesluta livsmedel ur barnets kost.  

1. Vitamin B12 till barn som inte äter animalisk föda

Vitamin B12 finns främst i kött, lever, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och ost. Äter ditt barn flera av de här livsmedlen behöver du alltså inte fundera mer på saken. Men har du ett barn som äter väldigt lite av animaliska livsmedel, eller kanske helt veganskt, så behöver du ge extra vitamin B12. Det behövs nämligen för att kroppen ska bilda blodkroppar och är nödvändig för nervsystemets funktion, en brist på B12 kan leda till skador som inte går att reparera i efterhand. Du som har ett barn som inte äter animaliska livsmedel behöver alltså komplettera med exempelvis havre- eller sojadryck eller vegetabilisk yoghurt som är berikad med B12. Om bröstmjölk är en stor del av barnets energibehov så kan också barnet få sitt behov av B12 den vägen, men om bröstmjölken ska innehålla B12 så förutsätter det förstås att mamman som ammar får i sig vitamin B12.

2. Zink behövs för utveckling och tillväxt

De vanligaste källorna till zink är kött, mejerivaror och fullkornsprodukter. Har du ett barn som inte äter kött eller dricker mjölk så behöver det få i sig zink på annat vis, eftersom en brist på det kan störa barnets utveckling och tillväxt. Det brukar dock inte vara ett problem att hitta andra alternativ, eftersom fullkornsprodukter är fulla av zink. Även nötter innehåller mycket zink och är ett bra komplement för de små (och stora) som äter växtbaserat. Sen är förstås också berikad barngröt och välling en bra källa till zink.  

3. Barns skelett och tänder behöver kalcium

Kalcium behövs, tillsammans med D-vitamin, för nybildningen av skelett och tänder. Men även tillväxten kan hämmas om man har långvarig brist på kalcium. Du hittar kalcium främst i mejeriprodukter och i nötter men det finns även en del i gröna bladgrönsaker (som ju dock inte skall ges i stora mängder till barn under ett år). En sak som är bra att veta när det kommer till kalcium är att ost faktiskt innehåller ganska lite till skillnad från mjölk som har en mycket större koncentration av mineralen. De barn som inte äter mejeriprodukter behöver alltså få mat som har tillsatt kalcium, exempelvis berikad barngröt, välling, soja- eller havredryck. 

4. Jod är viktigt för hormonbalansen

Jod finns främst i fisk, mjölk och ägg. Skulle ditt barn äta helt växtbaserat så behöver det lilla salt du har i maten vara berikat med jod. För jodbrist kan påverka sköldkörtelns funktion och leda till rubbningar i hormonbalansen. 

5. Omega-3 (DHA och EPA)

Omega-3-fetterna är viktiga för barnets fysiska-, motoriska- och kognitiva utveckling. Kroppen kan inte tillverka fleromättade fetter själv utan det behöver vi se till att få i oss via maten. Fet fisk som lax, makrill och sill innehåller mycket omega-3 och därför är det bra att barn som äter mycket växtbaserat ändå får fet fisk som komplement. Vill, eller kan, man inte ge fisk till sitt barn så hittas det energirika omega-3-fettet också i rapsolja, valnötter och linfröolja. Många vegetarianer och veganer använder även algolja som omega-3-tillskott, men innan du ger till ett barn så läs på ordentligt om rätt dosering - eftersom det kan bli skadligt att överdosera algolja till barn.

6. Selen 

Selen finns i mycket mat, men mängden av mineralen varierar. Animaliska livsmedel som fisk, inälvsmat, mjölk, ägg och ost innehåller mycket selen. Vill man inte äta det så får man ersätta med andra livsmedel som också är rika på selen, exempelvis nötter eller fröer. Selenbrist är ovanligt men kan ge allvarliga konsekvenser som hjärtmuskelförändringar. 

Faktagranskad av Carina Saunders, Barnläkare och forskare inom tarm, kosthållning och allergi hos barn