Kolik hos barn

Det är inte lätt att som nybliven förälder veta hur mycket skrik som är normalt – alla spädbarn gråter ju dagligen eftersom det är deras sätt att signalera exempelvis trötthet eller hunger. Men när en liten bebis skriker otröstligt och intensivt i flera timmar i sträck under en längre period så kan man börja ana att det kan vara kolik. Det är såklart svårt att säkert veta, men det finns vissa signaler du kan hålla utkik efter för att lättare avgöra om det rör sig om kolik, och tips på vad du i så fall kan testa för att se om det hjälper.

Hur vet jag om mitt barn har kolik?

För en bebis på sex veckor är det vanligt att skrika i sammanlagt två timmar per dygn, utan att det behöver vara kolik. Ofta kan skrikperioderna kännas oändligt långa – mycket, mycket längre än vad de faktiskt är. Ju äldre barnet blir, desto mer ska sedan gråt- och skriktiden avta.

Tecken på kolik är när:

• Bebisen gråter väldigt mycket och i långa perioder. Minst tre timmar per dag under minst tre dagar i veckan – och under minst tre veckors tid.
• Gråtanfallen kommer ofta sent på eftermiddagen eller på kvällen, vanligtvis i ett återkommande dygnsmönster.
• Bebisen drar upp knäna mot magen eller spänner benen så att de sträcks ut.
• Bebisen verkar ha mycket gaser eller en kurrande, bullrande mage.

Om ditt barn är yngre än två veckor är det ovanligt att det rör sig om kolik, men prata med BVC om du har en nyfödd som är otröstlig i långa perioder. Detsamma gäller om barnet är äldre än fyra månader och skrikigheten ökar ihop med att den typiska dygnsrytmen förändras. Det är viktigt att du söker vård om barnet skriker mycket samtidigt som det verkar trött, inte vill äta, får feber, kräks intensivt eller har mörkt blod i bajset.

Vad är kolik?

Man vet faktiskt inte riktigt vad kolik beror på, det kan finnas en viss grad av ärftlighet inblandat - men det är varken helt fastställt eller testbart. Förr trodde man att det hade med magen att göra, men inte heller det är bevisat. Det verkar dock som att tarmfloran spelar någon roll, forskning har visat att de ”goda” bakterierna i tarmen kan vara färre hos barn med kolik än hos de som skriker mindre. I Skandinavien drabbas ungefär vart femte till vart tionde spädbarn av kolik, men om barnet ammas eller får mjölkersättning verkar inte påverka risken för kolik.

Tips på hur du kan hjälpa en bebis som har kolik

BVC är ett bra stöd för föräldrar till barn med kolik. De kommer med handfasta råd på åtgärder, som att utesluta viss kost för den som ammar, och kan också hjälpa till att prioritera dem så man ser om något fungerar för just det barnet. Det finns dock några generella tips man kan prova.

• Babymassage, eller kolikmassage som man också kan kalla det, kan verka lugnande för de flesta bebisar, oavsett om de har kolik eller inte. Här finns en film som visar hur magmassage på ett spädbarn går till. Ett varmt bad kan också kännas skönt för bebisen.
• Vissa bebisar suger ivrigt när de äter. Det gör att de lättare sväljer mycket luft vilket kan vara jobbigt för tarmarna. Försök ta pauser och rapa mellan varven när barnet äter. Mindre hål i nappflaskan kan också hjälpa om ni använder flaska. Ammar ni kan man mjölka ur brösten lite innan amning för att det ska rinna långsammare.
• Att få bebisen att rapa efter maten kan minska trycket hos en spänd bebismage.
• Testa ständig närhet - att bära barnet över armen i magläge, låt det hänga över axeln, sitta i bärsjal eller bärsele.
• Vissa menar att en del kolikbarn blir lugnare av att lindas på ett visst sätt. Be BVC-sköterskan att visa dig hur man kan göra för att prova.
• Pysventil kan hjälpa barnet att bli av med gaser vilket kanske minskar koliken.
• Åk en sväng med barnet i bilbarnstol eller kör barnvagnen på en ojämn väg ifall det brukar lugna barnet.
• Magdroppar som innehåller mjölksyrebakterier har hos vissa visat sig kunna förbättra tarmfloran och hjälpa vid kolik. Det brukar ta en till två veckor innan man vet om dropparna fungerar för just ditt barn. Dropparna finns att köpa receptfritt på apotek.

Ta hand om dig som förälder - be om hjälp!

Maktlösheten och frustrationen som förälder till ett kolikbarn är ofta enorm. Att inte kunna trösta sitt barn när det skriker – för det kan man nämligen inte med kolikbarn - tär inte bara på sömnen, det är också otroligt påfrestande mentalt. Ibland kanske du som sagt inte hittar något som hjälper – hur hårt du än kämpar med alla råd. Då får du helt enkelt luta dig mot vetskapen om att kolik inte är farligt, att tiden är din bästa vän och att ett par ljuddämpande hörlurar kan göra underverk - ditt barn tar inte illa upp om du inte lyssnar på varje timme av gråten. Det kanske inte känns så just då, men det går över. Oftast försvinner kolik när barnet är mellan tre och fyra månader, och till dess handlar det om att försöka hitta sätt att ta sig igenom det.

Under tiden kan du också be släkt och vänner om en stunds avlastning. De kommer inte tycka det är lika jobbigt att höra barnets gråt som du kanske gör, eftersom de inte hört den i vad som känns som oändliga timmar. Att våga be om hjälp är speciellt viktigt om du är ensamstående eftersom det kan vara en närmast övermäktig uppgift att klara av ett kolikbarn själv. Är ni flera får ni turas om att sova – och sök hjälp på BVC. Det är särskilt viktigt om du känner sådan maktlöshet och kanske ilska att du ibland har svårt att hantera dina känslor. Skaka aldrig ett barn i frustration – det kan ge obotliga skador. Gå istället ut ur rummet och låt barnet skrika en stund så du får andas, lugna ner dig och samla energi.

Det finns också forum på nätet där föräldrar med barn som har kolik kan få stöd och tips av varandra.

Faktagranskad av Maria Frid, Barnläkare