Att adoptera ett barn

190918_libero_image_457

Att få bli någons förälder är kanske något av det största man kan vara med om – och det är precis lika känslomässigt omvälvande att bli förälder genom adoption.

Genom att adoptera får barnlängtande vuxna möjlighet att bli föräldrar och barn möjlighet till kärlek och trygghet. De flesta adoptioner som görs är så kallade internationella adoptioner, alltså att de sker från ett annat land, hur den processen ser ut kommer vi till snart. Mer ovanligt är det med adoption inom landet.

Adoption i Sverige

Ibland adopteras barn inom Sverige, i de allra flesta fall handlar det då om situationer där det finns en relation till barnet sedan tidigare, som att man vill adoptera en sambos barn eller ett barn man är familjehemsförälder till. Vill du göra den typen av närståendeadoption behöver du ansöka om det hos tingsrätten som i sin tur tar hjälp av socialtjänsten för att utreda om adoptionen är för barnets bästa. Barnet ska också själv få möjlighet att säga sin åsikt – utifrån sin ålder och förmåga såklart. Är barnet 12 år eller äldre så behöver hen som regel också godkänna adoptionen. En annan sak som är bra att känna till när det kommer till inhemska adoptioner är att också den biologiska föräldern måste godkänna adoptionen och avsäga sig föräldraskapet för barnet, enda undantaget är om det inte finns några möjligheter för det exempelvis på grund av sjukdom.

Internationell adoption – vart börjar jag?

Att adoptera ett barn från ett annat land är en längre process. Det första man behöver göra är att bli medlem i någon av de två adoptionsorganisationer som är godkända av myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd (MFof). Du kan vara medlem i båda organisationerna men det går bara att skicka in en ansökan.

Det kan också vara bra att redan från början ställa in sig på att det kommer krävas ganska mycket uthållighet eftersom processen för att adoptera ett barn ofta är lång. Exakt hur lång kan man inte säga - det beror lite på vilket land man adopterar från men ofta tar det flera år. Det som kan göra att man får en snabbare adoption är om man kan ta emot ett barn som är lite äldre eller som har särskilda behov. Det kan exempelvis handla om barn som har en medfödd skada, sjukdom, funktionsvariation eller försenad utveckling. Ofta har vi ju i Sverige bra möjligheter att ge stöd eller behandling till barn som behöver det under delar eller hela livet.

Hur mycket kostar det att adoptera ett barn?

Kostnaden för att adoptera ett barn ser olika ut beroende på vilket land man adopterar från men det är inte ovanligt att det landar på runt 200 000 – 250 000 kronor om man räknar med både avgifter (till adoptionsorganisationerna i Sverige och barnets hemland) och resekostnader. En del av kostnaden går att få tillbaka av Försäkringskassans adoptionsbidrag på 75 000 kronor.

Får samkönade par eller ensamstående adoptera?

Ja, ensamstående och samkönade par får adoptera. I Sverige ställs inga krav på att en familj måste se ut på ett visst sätt. Däremot är det bra att känna till att det ofta kan se annorlunda ut i landet man vill adoptera från. Är man till exempel ensamstående och vill adoptera är det oftast enklare för ensamstående kvinnor än män att få adoptera. Vissa, men långt ifrån alla, länder accepterar adoptioner av samkönade par.

Hur ser åldersgränsen ut för att få adoptera?

Många undrar över om det finns en övre åldersgräns för att få adoptera. Det gör det inte, ingen exakt gräns för när man anses vara för gammal - utan det beror framförallt på hur gammalt barnet är. Det man tittar på är att åldersskillnaden inte blir för stor. Så åldersskillnaden är absolut något som både utredningen i Sverige, och senare hemlandet, väger in i sitt besked.

Adoptionsprocessen steg för steg

Hur går det då till när man vill adoptera ett barn? Först och främst måste man alltså anmäla sig till någon av de två adoptionsförmedlare som finns. Därefter ser processen för en internationell adoption ut ungefär så här:

1. Medgivandeutredning
2. Val av land
3. Adoptionsansökan
4. Barnbesked
5. Resan för att hämta barnet
6. Hemma med barnet

1. Medgivandeutredning

Första steget är att kontakta socialtjänsten i sin kommun för att ansöka om medgivande för adoption. Det som händer därefter är att man får gå en obligatorisk föräldrautbildning om adopterade barn och deras behov. Sen får man träffa och prata med en socialsekreterare vars uppgift är att ta reda på om man verkar vara en lämplig förälder – finns man exempelvis med i brottsregistret så får man inte adoptera. Intervjuerna brukar handla om allt från hemförhållanden, ens egen uppväxt, hälsotillstånd, varför man vill adoptera osv. Vanligtvis gör de också ett eller flera hembesök och pratar med vänner och familj till de som vill adoptera. Utredningen skickas senare också som underlag till barnets ursprungsland för att presentera den eller de som vill adoptera.

2.Välja land

Som blivande adoptivförälder får man inte välja barn, men däremot ursprungsland och ungefärlig ålder på barnet. Alla länder har sina egna adoptionslagar och ställer olika krav på de sökande så det är bra att kika på adoptionsorganisationens hemsida om vilka länder som finns och vilka krav de ställer. De olika ländernas lagar och regler påverkar ofta både kostnader och väntetider - vilket gör att det är svårt att säga exakt hur lång tid det kan tänkas ta, eller hur mycket det kommer kosta när man vill adoptera ett barn.

3. Adoptionsansökan

Efter att socialnämnden har gett sitt godkännande och man har valt land så kan man äntligen skicka in adoptionsansökan. Varje land har egna krav på hur ansökan ska göras och vilka dokument som krävs men allt detta får man hjälp med av adoptionsorganisationen. Godkännandeprocessen tar sen olika lång tid beroende på vilket land man adopterar från. Det vanliga är att det tar mellan 1-2 år men det kan också gå snabbare eller ta längre tid.

4.Barnbesked

Efter vad många beskriver som en evighetslång väntan får man sen reda på vilket barn man kan få bli förälder till. Hur mycket information som man får om barnet då kan variera men det vanliga är att man alltid får reda på ålder, kön, fysisk och psykisk hälsa. Oftast finns det också minst något foto med på barnet.

Efter barnbeskedet ska även socialnämnden godkänna adoptionen. Det slutliga beslutet fattas antingen i ursprungslandet eller av svensk tingsrätt och det är viktigt att veta att en adoption, enligt svensk lag, aldrig kan upphävas.

5.Resan för att hämta barnet

När socialnämnden sagt okej kommer adoptionsorganisationen att meddela om när barnet kan hämtas. Återigen skiljer det sig mellan länderna och de kan ställa olika krav på hur länge man måste vara i landet för att hämta hem barnet men det kan röra sig om allt från veckor till månader. Organisationen brukar ha personal på plats i länderna som hjälper till inför och under besöket. Bokningen av resa och boende får man däremot sköta själv. Innan man reser ska man också skicka in en kopia av medgivandebeslutet till Försäkringskassan så att de kan förbereda ärendet, det är ju de som sen betalar ut föräldrapenningen.

6.Hemma med barnet – allt det praktiska

Inom en vecka efter att man kommit till Sverige så behöver man göra en anmälan till Skatteverket för att barnet ska få ett personnummer. Man ska också kontakta BVC där du bor för hälsoundersökningar, vaccinationer och allt annat man får tips och hjälp med som förälder till ett litet barn. Vill du ansöka om adoptionsbidraget är det också nu det går att göra hos Försäkringskassan.

Att bli förälder genom adoption

Att adoptera ett barn är en lång och ofta emotionellt utmanande process. Ibland kan man komma till beslutet att adoptera från en IVF-behandling och den känslomässiga bergochdalbana den kan ha inneburit. Det kan vara bra att förbereda sig på att det är omvälvande - för det är det ofta att vänta barn, oavsett hur barnet sen kommer till en.

Att sen försöka landa i rollen som förälder - när barnet till slut är hos dig - är dessutom precis lika utmanande som om det vore ens biologiska barn. Första tiden kan vara tuff och beroende på barnets ålder så kan man stöta på flera slags utmaningar som kan yttra sig på olika sätt. Barnet kan vara både ängslig, arg, och orolig och det man framförallt behöver tänka på är att ge mycket trygghet och kärlek. Låt det få ta sin tid och glöm heller inte bort att hand om dig själv, det är en omtumlande process att bli förälder. Tänk på att det finns hjälp och stöd att få av BVC, Socialtjänst eller hos andra som adopterat och många gånger varit i liknande situationer.