Allt du behöver veta om ägglossning

En gång i månaden (oftast) så sker det en hormonförändring i kvinnokroppen som gör att en äggstock släpper ifrån sig ett ägg. Det är det vi kallar ägglossning. Och den till synes lilla händelsen är helt avgörande för om man ska bli gravid eller ej. Men de fertila dagarna, alltså de dagar en faktiskt kan bli gravid, är fler än bara själva ägglossningsdagen.

När har man ägglossning?

Ägglossningen brukar inträffa runt två veckor före mensen, men den är inte alltid konstant och mellan 12-16 dagar innan är absolut inget ovanligt. Den exakta dagen för ägglossnings är alltså inte helt lätt att säga säkert. Sen är det ju också så att ens menscykel kan variera från månad till månad vilket gör det hela ännu lite mer komplicerat. För att få en ungefärlig koll så kan man använda någon av de många appar och ägglossningskalendrar för att se. Vill man däremot veta lite mer säkert går det att köpa ett ägglossningstest – eller fertilitetstest som det också ofta kallas. Sådana ägglossningstester fungerar ungefär som ett graviditetstest: du kissar på en sticka för att mäta ett hormon (LH) som ökar i samband med ägglossning.

Mens utan ägglossning

Ett tydligt tecken på att ägglossningen fungerar som den ska brukar vara regelbunden mens, eftersom mensen är resultatet av ett obefruktat ägg. Det handlar inte om att vi på hönsvis värper ut ett obefruktat ägg utan ägget förstörs inuti kroppen och kommer ut, tillsammans med rester från livmodersslemhinnan, i form av en blödning. Det vi kallas mens. Ibland kommer en mensliknande blödning utan att det har varit någon ägglossning. Det är egentligen inte den ”riktiga” mensen utan både själva blödningen och den uteblivna ägglossningen beror då ofta på låga hormonnivåer av östrogen. Det händer många emellanåt och är för det mesta inget man märker själv eftersom den kan misstas för riktig mens då den är ganska lik. Men ett tecken på att man inte haft ägglossning trots blödning brukar ofta vara att ”mensen” den månaden kommer sent eller på annat sätt skiljer sig från hur ens vanliga cykel brukar se ut.

Chans att bli gravid även innan och efter ägglossning

Det som är viktigt att känna till för den som vill bli gravid är att själva ägget – efter att det lossnat - kan bli befruktat i 24 timmar, men spermierna kan däremot leva i livmodern upp till fem dygn och ligga och vänta på ägget. Ens fertila dagar blir alltså omkring fem dagar innan ägglossning till och med ett dygn efter, men det kan variera lite mellan olika personer.

Vill du istället ta reda på ägglossningen för motsatta syftet, för att få koll på så kallade ”säkra perioder”, så är det då viktigt att tänka på att både menscykel och ägglossningsdag kan vara oregelbundna. Det betyder att det finns ett gäng osäkerhetsfaktorer här och därmed kanske inget att rekommendera för den som absolut inte vill bli med barn.

Symptom och tecken på ägglossning

Finns det då några tydliga tecken förutom regelbunden mens som gör att man kan avgöra om en har ägglossning? Det är inte alla som märker av något men det finns några vanliga symptom på ägglossning:

• Förändrade flytningar
  Under ägglossningen kan man ofta se att flytningarna blir klara, sega och lite ”halkiga” med en konsistens som rå äggvita. Anledningen till att flytningarna förändras är väldigt fiffigt uttänkt av kroppen och beror på att spermier lättare ska kunna överleva och ta sig fram till ägget. Detta kan man också kontrollera med sekretmetoden, alltså att man kikar på slemmets konsistens med ett finger. Om det är halkigt och lite trådigt så är det sannolikt ägglossning. Kika gärna vid flera tillfällen under menscykeln för att ha något att jämföra med.
• Förhöjd kroppstemperatur
  Den som har stenkoll på sin kroppstemperatur kan se att den brukar stiga ungefär en halv grad dygnet efter varje ägglossning.
• Ont i magen
  En del, men långt ifrån alla, kan få ont i magen vid ägglossning. Sån typ av ägglossningssmärta brukar lindras med en vetevärmare på magen eller receptfria smärtstillande – men tänk på att undvika smärtstillande preparat med cox-hämmare om du försöker få barn eftersom de kan göra det svårare att bli gravid. Gör det väldigt ont ska man däremot prata med en gynekolog eftersom det finns hjälp att få.
• Svullen mage och bröst
  Många känner av en allmän svullnad i kroppen under ägglossningen, magen kan kännas bullig och brösten mer spända än vanligt.
• Ägglossningsblödning
  En del kan blöda lite vid ägglossning, det beror på att det kan komma lite blod eller vätska från äggblåsan när ägget släppts. Det är inga stora blödningar vi pratar om utan ser mer ut som en brun- eller rosaaktig flytning eller några få droppar rött blod. Att ha sån typ av regelbunden blödning vid ägglossning är alltså helt normalt. Skulle det dyka upp nya typer av blödningar som inte känns igen sen tidigare och som kanske kommer vid andra tidpunkter i menscykeln ska man alltid kolla upp det.

Vad händer i kroppen vid en ägglossning?

I början av mensen så ökar ett hormon i kroppen (FSH) som påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken. Under tiden som ägget gör det ökar äggstockarna i sin tur tillverkningen av det kvinnliga hormonet östrogen. Det är östrogenet som gör att slemmet i livmoderhalsen förändras och blir lättare för spermier att ta sig igenom och överleva i. Den högre nivån av östrogen påverkar också hypofysen som, via ett hormon (LH), skickar signal till äggstockarna att ägglossning kan börja. När äggblåsan brister så lossnar alltså ägget och börjar jobba sig ner mot livmodern. En del månader kan det lossna två ägg och om båda blir befruktade så handlar det om tvåäggstvillingar.

Äggblåsan omvandlas sen till en gulkropp som tillverkar hormoner, bland annat gulkroppshormon (progesteron) som får slemhinnan i livmodern att växa och förbereda sig på att ta emot ett befruktat ägg. Blir det inget med befruktningen av ägget så är det alltså de här resterna som kommer ut som mens.

Vad kan påverka ägglossningen?

Det finns massor av saker i livet som kan påverka ägglossningen och att ha oregelbunden eller utebliven ägglossningen är en ganska vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet. Det är inte alltid lätt att veta vad det beror på men några vanliga anledningar till utebliven eller oregelbunden ägglossning kan vara:

• Över- eller undervikt.
• Mediciner kan påverka ägglossningen, exempelvis vissa smärtstillande läkemedel (cox-hämmare) och testosteronpreparat.
• Sjukdomar, exempelvis PCOS.
• Hormonrubbningar.
• Ålder påverkar ofta och gör ägglossningen mer oregelbunden.
• Väldigt hård träning.
• Hormonbaserade preventivmedel som exempelvis p-piller påverkar såklart eftersom deras verkningsområde just handlar om att hämma ägglossningen.

Om man i en fertilitetsutredning hittar att det finns problem med ägglossningen så finns det tabletter man kan få utskrivet som stimulerar ägglossningen.

Varför blir jag inte gravid trots ägglossning?

För den som kämpar med att bli med barn kan det vara bra att känna till att ägglossningen bara är en del av pusslet för att bli gravid. Det är helt omöjligt att svara på varför det inte blir något barn utan att ha gjort en fertilitetsutredning men det är viktigt att veta att ofrivillig barnlöshet lika gärna kan bero på andra saker, som problem med äggledare eller att spermierna inte är så pigga. I takt med att kvinnor blir äldre så blir också ägglossningen lite mer opålitlig, det beror på att äggen har blivit färre och ägglossningen sker inte lika ofta. Det betyder däremot inte att man inte fortfarande är fertil, utan det är snarare så att det blir svårare att tajma rätt, och att man i högre utsträckning behöver hjälp med någon form av assisterad befruktning. Efter klimakteriet när både mens och ägglossning slutat kan man däremot inte bli gravid längre.

Faktagranskad av Anna Falkenström och Sofie Gustafsson, legitimerade barnmorskor