Missfall

Ingens upplevelse av ett missfall är någon annans lik och hur man upplever förlusten av ett barn kan vara svårt att förstå för omgivningen. Att en graviditet avbryts av sig själv och lämnar en maktlös inför faktumet blir känslomässigt väldigt tungt för de flesta. Hur man bearbetar alla känslorna är olika, precis som önskan eller orken att försöka bli gravid igen efter ett missfall. Det finns de som vill prova direkt och andra som behöver mer tid.

Vad ska man göra vid ett missfall?

Ett missfall går tyvärr inte att stoppa, det börjar vanligtvis med smärtor som påminner om mensvärk och följs av blödningar. Då kan man ringa till barnmorskan på mödravårdscentral, har man fått en större blödning så ska man vända sig till gynakuten på sjukhuset för att få snabb hjälp.

På sjukhuset gör en läkare en gynekologisk undersökning med ultraljud för att se om det är ett missfall eller om graviditeten ändå ser normal ut. Ser det, trots blödningen, ut som det ska så får man ofta komma tillbaka för att se att graviditeten fortsätter normalt. Om läkaren bedömer att det är ett missfall som skett eller håller på att ske, får man vanligtvis gå hem och låta kroppen hantera det. Ibland kan man på ultraljudet se att det finns rester kvar i livmodern som kroppen kan behöva lite hjälp med att avlägsna. Då får man antingen tabletter för att framkalla en naturlig utdrivning eller så genomförs en skrapning av livmodern. Efter en skrapning får man oftast bli kvar på sjukhuset några timmar, får man tabletter så kan man åka hem, men bokas in på återbesök.

Hur länge blöder man efter missfall?

Blödningen efter missfallet brukar successivt övergå till blodblandad och sedan brunaktig flytning för att sluta efter ungefär två till fyra veckor. Under tiden blödningen pågår så har man en ökad infektionsrisk vilket gör att det är bra att använda binda istället för tampong, duscha istället för att bada och inte ha penetrerande sex (eller använda en kondom om man har det). Man ska alltid kontakta vården om det är så att flytningarna börjar lukta illa, man får feber eller tilltagande smärtor.

En blödning behöver inte vara missfall

En liten blödning i tidig graviditet är inte helt ovanligt och det behöver inte alls vara ett missfall utan kan röra sig om en så kallad nidblödning. Den kommer av att ägget fastnar i livmodern, och påminner lite om en blodblandad flytning. En nidblödning kan såklart också skapa oro och känner man osäker eller har tilltagande smärtor i samband med att blödningen håller i sig eller ökar, ska man kontakta mödravården.

Missfallsrisk

Missfall är såklart något de flesta känner oro för, framförallt under graviditetens första tid. Men finns det då något man kan göra för att undvika missfall? Svaret är tyvärr nej, inte direkt. Kroppen gör upp en egen plan för den nya lilla personen och det enda man kan göra är att leva normalt och undvika rökning, droger och alkohol.

Missfallsstatistik – hur vanligt är det?

Omkring en fjärdedel av alla bekräftade graviditeter slutar med missfall, och de allra flesta sker innan vecka 12. Det är nämligen under de första 12 veckorna som barnets vitala organ bildas och under den perioden som det kan bli fel och missbildningar utvecklas. Missfallen kan ses som en naturlig avslutning på en graviditet där något gått väldigt fel under den första viktiga perioden av fosterutveckling. Kanske kan tanken det lindra sorgen en smula.

Bli gravid igen efter missfall

Efter ett missfall tar det drygt en månad innan mensen kommer tillbaka. När den gjort det – och man känner sig fysiskt och mentalt redo – går det att försöka bli gravid igen. Att man genomgått ett missfall betyder för det mesta att det inte finns en högre risk för att det ska hända igen, nästa gång.

Man kan undra varför det inte görs någon utredning om orsaken till missfallet men hur hårt det än kan låta så gör kroppen fel ibland och missfall är en naturlig del av att skaffa barn. Åtminstone om det bara händer någon enstaka gång, det finns en liten grupp som kan drabbas av upprepade missfall och hos dem bör det i så fall utredas av gynekolog.

Prata om missfallet

Efter ett missfall är det naturligt att både vara ledsen och ha många frågor. Är det något fel på mig eller oss? Kan vi bli gravida igen? Vågar vi försöka igen?

Det hjälper att ta sina känslor på allvar. Oftast är det bra att prata med varandra om ni är två, men också med andra om det som hänt. När det gäller just tidiga missfall kanske man inte hunnit berätta om graviditeten för omgivningen ännu och då blir det lätt så att man fortsätter hålla det för sig själv även om det inte går vägen. Men precis som vid andra viktiga och dramatiska händelser i livet brukar vi må bra av att dela med oss av det som har hänt till andra. Om man har behov av professionellt stöd i form av psykolog eller kurator kan man ta kontakt med en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning för att få hjälp att hantera sorgen och att sortera i tankarna. Det gäller såklart både den som haft missfallet och partnern.

Det är heller inte ovanligt att man kan ha behov av att prata om sitt missfall med omgivningen under en rätt så lång tid efteråt. Det är helt naturligt, det är ju inte bara ett foster man förlorar vid ett missfall, utan även drömmar, fantasier och en begynnande relation till någon.

Faktagranskad av Sara Bergman, legitimerad barnmorska och Tova Winbladh, legitimerad psykolog