Förlossningsrädsla

birthfear_image

Att vara nervös och känna viss oro inför förlossningen är vanligt och en del av den egna förberedelsen. Men för en del blir det så jobbigt att det påverkar hela graviditeten eller viljan att ens skaffa barn. 

Vad är förlossningsrädsla?

En rädsla inför förlossningen kan se olika ut, allt från en lindring förlossningsoro till en paralyserande förlossningsfobi. Även partnern kan känna sig både orolig och rädd inför förlossningen. En förlossningsrädsla kan också kicka in långt innan det är dags att föda, kanske redan när man plussat på stickan eller långt innan graviditeten är ett faktum. Beroende på graden av oro så finns det också olika sätt att jobba för att komma vidare. För rädsla är faktiskt en känsla som går att lära sig att hantera, bland annat genom att förstå vad den beror på och veta vad som händer i kroppen.

Vad kan det bero på om man är rädd för förlossningen?

Förlossningsrädsla kan bero på en mängd olika saker, exempelvis:

  • rädsla för sjukhus
  • rädsla för blod eller sprutor
  • att man inte har tillräckligt med stöd omkring sig
  • tidigare erfarenhet av ångest eller depression
  • rädsla för att något ska gå fel under förlossningen
  • rädsla för att förlora kontrollen, över kroppen eller situationen
  • en högre smärtkänslighet och/eller rädsla för smärta
  • tidigare traumatiska upplevelser
  • jobbiga erfarenheter från tidigare förlossning

Ibland är det svårt att sätta fingret på exakt varför, men om det går att identifiera rädslan och vad den grundar sig på har man oftast en bättre utgångspunkt eftersom det då finns något konkret att jobba med.

Vad händer i kroppen när man blir rädd?

När du utsatts för vad kroppen upplever som en fara så börjar du producera stresshormonet adrenalin. Det är en nedärvd och primitiv respons som funkat bra historiskt sett eftersom det hjälpt människan att antingen fly eller slåss när den upplevt hot från till exempel vilda djur. Inför en förlossning har adrenalinet däremot en sämre effekt eftersom det blockerar må-bra hormonet oxytocin, som behövs för att man ska känna sig trygg (eller kunna ge trygghet), få ett bra värkarbete, en smidigare förlossning och en snabbare återhämtning. Men genom att lära sig att hantera rädslan så går det att bromsa stresspåslaget. Det är också bra att känna till att oxytocinet, alltså det vi vill ha mycket av, frigörs av närhet och beröring. Kramar och hudkontakt är inte bara mysigt, det sänker också blodtryck och puls, minskar stressen och får en att må psykiskt bättre i största allmänhet. Även amning frigör faktiskt oxytocin, och bidrar till anknytningen när barnet väl är fött.

Hur kan jag hantera förlossningsrädsla?

Är man rädd för förlossningen så är det bra att försöka ta tag i det så snart som möjligt, en obearbetad rädsla brukar nämligen inte försvinna av sig själv utan kan istället bli värre. Om rädslan finns där redan när graviditeten är ett faktum så ska man berätta det för barnmorskan på första inskrivningsbesöket. Även som partner är det viktigt att jobba med sin rädsla, en skräckslagen eller otrygg partner har nämligen svårt att vara ett bra förlossningsstöd. Det är också viktigt att komma ihåg att man alltid har rätt till sina känslor, de går varken att ifrågasätta eller förminska. Att få höra att det inte är så farligt, eller att man ska försöka sluta tänka på det, brukar alltså inte hjälpa speciellt mycket – även om råden i sig säkert är välmenande. Snarare är det så att man behöver acceptera rädslan för att sen kunna lära sig att handskas med den.

Beroende på hur jobbigt det blir så kan du, och en eventuell partner, bli remitterade till en specialistmödravård, så kallad aurora-mottagning. Där får man verktyg för att hantera den rädsla, ångest eller stress som tankarna på förlossningen kan framkalla. Skulle det vara så att man bor långt ifrån en specialistmottagning, eller att de inbokade aurora-samtalen börjar väldigt sent in i graviditeten, så är det bra att känna till att de flesta barnmorskemottagningar har psykologer knutna till sig. Då kan man be att få gå i samtalsterapi om oron tar över för mycket. Det brukar också finnas möjlighet att få testa digital KBT-terapi som funkar oavsett vart man bor, och är dessutom fri från väntetider.

Förlossningsrädsla med andra barnet

Har man tidigare haft en svår förlossning är det inte så konstigt om man blir rädd inför nästa. Då behöver man få prata igenom det som hände och se vad som kan göras annorlunda för att det inte händer igen, antingen med barnmorskan eller via aurora-samtal.

Tips om du har lindrigare förlossningsoro

Genom att ta reda på vad som skrämmer en så har man en utgångspunkt att jobba från, om det så handlar om att sjukhus känns läskiga, rädsla för att tappa kontrollen eller om det är smärtan som gör en panikslagen.

  • En av de kanske viktigaste grejerna för att kunna minska sin förlossningsoro är att inte hantera den ensam. Den person som är med vid förlossningen, och som man kanske har den starkaste relationen till, är också den som kan ge det bästa stödet. Se till att ta med hen i processen.
  • Även om man inte går på aurora-samtal så är det ändå viktigt att få ett professionellt stöd från barnmorskan. De allra flesta barnmorskor är väldigt kunniga med hur förlossningsoro kan hanteras, men skulle man känna att stödet saknas så går det ju faktiskt att byta barnmorska.
  • Att skriva förlossningsbrev är alltid bra, men kanske extra viktigt om man har mycket oro. Är man exempelvis spruträdd så är det bra att skriva att de ska ge en bedövande salva innan en eventuell spruta ges (eller be om att undvika smärtlindring som innebär sprutor). Är det svårt att komma igång med förlossningsbrevet så kan man kika på checklistan i vår app, där finns tips på vad som kan vara bra att få med.
  • Är det själva smärtan som skrämmer kan det vara bra att läsa på om olika sorters smärtlindring, men också förlossningssmärta och hur man kan lära sig hantera den.
  • Handlar rädslan om att bli lämnad ensam, att partner eller medföljande ska bli sjuk, så kan man faktiskt välja ytterligare en person som följer med till förlossningen eller som agerar backup. Det kan vara en doula, släkting eller nära vän. Även om sannolikheten för att någon blir sjuk är ganska liten så slipper man då stressen av att behöva tänka på det.
  • Förbereda sig inför förlossningen genom att exempelvis gå på några av de informationsträffar som många sjukhus har. Det finns också förberedande kurser som syftar till att minska rädsla och ge en positivare förlossningsupplevelse.
  • Kunskap är makt brukar det heta, och det stämmer även här. Genom att lära sig mer om hur det går till på förlossningen, vilka faser man går igenom och vad som händer i kroppen så kan man bättre ta kontroll över rädslan.

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog

welcome-bag-480x360

Få en gratis välkomstgåva!

Bli medlem nu!
Tova Winbladh 2.PNG
Tova Winbladh
legitimerad psykolog