Psykologiska graviditetssymptom - vad är det?

Vi har pratat med psykologen Tova Winbladh om den mentala resa det innebär att få reda på att man ska bli förälder, och vad som händer med oss under månaderna som följer.

Tova, hur vet man egentligen att man är redo att skaffa barn?

Jag tänker att man snarare blir redo än är redo, att graviditeten i sig erbjuder stora möjligheter att förberedas och växa in i den nya rollen. Nästan ingen känner sig helt redo innan man får barn, det finns alltid delar av livet som kunde varit mer trygga och förutsägbara, eller delar av det inre livet som kunde varit mer stabila och lugna. Hur ska man kunna känna sig redo inför en uppgift som ska utföras dygnet runt resten av livet? Det är svårt att göra det. Men känner man en längtan efter barn och en önskan om att utvecklas vidare i livet med huvudfokus på en annan person, då brukar det ändå vara rätt läge. Även fast man inte känner sig helt redo för barn.

Lyckorus ena sekunden och en känsla av oro och tvivel nästa sekund – vad är det som händer?

Nästan alla upplever ett visst mått av tvivel eller ambivalens i början av en graviditet. Det brukar vara många olika känslor som sätts igång av ett graviditetsbesked, och de känslorna är inte bara positiva. Kanske hade man längtat länge och när testet är gjort och graviditet konstaterats så känns det bara tomt och overkligt. Eller så slår trötthet och illamående till och man börjar ångra sig och undra om det är så himla bra idé det här ändå. Kanske var graviditeten inte planerad och då står man med ett svårt beslut som ska tas som kan ta enormt mycket kraft och ork, eller så är man orolig för att graviditeten inte ska gå vägen och vågar inte glädja sig.

De ambivalenta känslorna är en del av allt som händer i både kropp och psyke i början av en graviditet, både för den som är gravid och för den som är medförälder, om man är två. Det kan vara väldigt påfrestande att tvivla på sitt beslut att skaffa barn eller kastas mellan glädje och panikkänslor, men det är en del av resan mot att bli förälder. En stor psykologisk omställning kommer oftast tillsammans med komplexa känslor, psyket måste liksom ställa in sig på så många olika plan på det som ska hända och då känns det inte lätt och okomplicerat utan mångfacetterat och skört.

Att vara ofokuserad, bli inåtvänd eller och ha svårt att uppbåda energi för något annat är något som många blivande föräldrar vittnar om - framförallt den som bär barnet. Vad beror det på?

Dels så tar det mycket energi att vara gravid, rent fysiskt, och man kan bli tröttare och mer ofokuserad av den anledningen. Men sen så är det även så att psyket behöver ställa in sig på den stora uppgiften som väntar, och det kan leda till att det är svårt att känna engagemang för annat än det som har med familjelivet att göra. Vi är så fiffiga mentalt vi människor – det psykologiska arbetet mot att bli förälder sker hela tiden även om det inte är aktiva tankar.

Att börja tvivla på och få andra känslor för sin partner och tillika blivande förälder till ens barn – hur vanligt är det och vad gör man åt sådana tankar?

Alla slags tvivel är vanliga när man väntar barn, så även tvivel kring den som ska bli den andre föräldern. Det kan vara lugnande att tänka på att de allra flesta växer in i sin föräldraroll när barnet väl är fött, det kan vara svårt för vissa att riktigt föreställa sig vad det innebär att få barn innan det har kommit.

Vad gör man om man är i osynk, eller känner att ens partner är oförstående, när det kommer till känslor och reaktioner på graviditeten?

Det är så olika hur man upplever en graviditet och hur det känns att vänta barn, därför är det också viktigt att dela sina känslor och tankar med sin partner. Det brukar bli lättare att förstå den andre när man pratar med varandra om det som händer inuti - både rent fysiskt och i hjärta och hjärna. Är det svårt att tillsammans prata om situationen på egen hand så kan man ofta få hjälp av barnmorskan eller någon annan professionell som vet hur det kan kännas.

Renovera lägenhet, köpa hus, byta bil… Vad är det för psykologisk process som drar igång när vi börjar boa?

De flesta däggdjur boar och förbereder när de väntar ungar. Så är det också med oss människor. Det är helt enkelt viktigt för oss att vårt barn ska födas in i en trygg situation och omgivning. Det är också ofta så att det kan vara njutbart och härligt att få fixa med konkreta, praktiska saker inför barnets ankomst, eftersom det gör det hela lite mer verkligt. Att förbereda praktiskt kan vara ett sätt att utöva föräldraskap redan när barnet ligger i magen och ett sätt att få fantisera och föreställa sig hur livet kan komma att bli sen.

Vissa blivande föräldrar kan bli stressade i denna förberedande process och dra iväg i stora renoveringar eller känna press på att jobba väldigt mycket för att dra in pengar till familjen. Det är lätt att bli fartblind, men känns det lite övermäktigt kan det vara bra att stanna upp en stund och reflektera över om det som känns så viktigt verkligen är det som ska prioriteras inför barnets ankomst? Vila och tid till eftertanke kan vara minst lika betydelsefullt i förberedelsen inför barnet, som att ha ett färdigt barnrum eller en perfekt vagn.

När kan man räkna med att känslorna till barnet kommer?

Känslor brukar de allra flesta drabbas av när man väntar barn, men det kanske inte alltid är de känslorna man hade förväntat sig. För vissa tar det typ två minuter att känna närhet till barnet där i magen och känna sig hemma i föräldrarollen, medan det för andra kan ta flera månader. Vi är alla olika gällande hur vi knyter an till bebisen i magen och inget sätt är mer rätt eller fel! Och även om man inte känner himlastormande förälskelse direkt kan man vara en utomordentligt bra och kärleksfull förälder, det är väldigt viktigt att komma ihåg.

Tova, har du några tips om man som partner känner sig exkluderad under graviditeten, av exempelvis vården eller omgivningen?

Ja, först och främst så tänker jag att man ju som partner per automatik blir exkluderad av vården eftersom vården kring den gravida personen syftar främst till att säkerställa god hälsa hos den som är gravid och hos fostret. Det finns ofta varken resurser eller tid att lägga lika mycket vikt vid den andra blivande föräldern, av naturliga skäl. Detta kan kännas konstigt för vissa, eftersom man ju som partner är precis lika mycket en väntande förälder. Om omgivningen dessutom också bara fokuserar på den gravidas upplevelse, är det inte så konstigt att man kan bli frustrerad. Att våga ta plats med sina egna känslor och funderingar är nog det bästa sättet att bli mer synlig som partner. Delta i samtal och vid besöken hos barnmorskan, våga ställa dina egna frågor och läs på på egen hand så att du blir lika insatt som den gravida. Det brukar ge större känsla av jämlikhet under graviditetsperioden och det gör dig dessutom till en mer likvärdig förälder sen när barnet kommer.

Hur väl en trivs med att vara gravid verkar ju skilja sig väldigt mycket åt, vissa älskar det, andra hatar att vara gravida och mår verkligen dåligt. Har du några tips till de som verkligen lider av att kroppen förändras och humöret svänger?

Känn att det är okej att klaga - speciellt till andra som känner lika! Många vantrivs väldigt mycket med att vara gravid och en viktig del i att orka stå ut då kan vara just att prata med andra som inte heller trivs med det, att känna att man inte är ensam. Det är också viktigt att få klaga till partner och vänner, och att få vara förtvivlad i situationen utan att andra tror att man ångrar sitt beslut eller att man kommer att bli en dålig förälder. Barnmorskan på barnmorskemottagningen kan ofta vara ett stort stöd och även andra professionella som kurator eller psykolog. Det bästa med att vantrivas just när man väntar barn är att graviditeter alltid går över av sig själva till slut och då ändras hela situationen ofta snabbt. Det man behöver mest hjälp med är att orka stå ut och att ha lite roligheter i livet ändå trots en tung graviditet. Berätta hur du har det för dina nära och kära och be om extra omtanke och pepp under denna period, omgivningen brukar vara förstående och stöttande om de får chansen!

Personer som haft psykisk problematik tidigare i livet i form av t ex ångest, depression eller ätstörningar kan ibland uppleva att svårigheterna dras igång av graviditeten igen. I de lägena är det viktigt att prata med sin barnmorska om det så att man får rätt typ av stöd under graviditeten. Man ska inte behöva stå ut med psykisk ohälsa bara för att man är gravid och kanske tror att det ska vara så. Tvärtom så är det då extra viktigt att söka hjälp för sina problem, både för sin egen skull och för det kommande barnets.