Tips till partner – så blir du ett bra förlossningsstöd
Hur ont gör det? Hur lång tid tar det? Och vad förväntas du att göra? Frågorna inför en förlossning är ofta många, också för den som ska stå bredvid.
Förlossningar är rätt svåra att förutsäga, men trots det - eller kanske just därför - är det rätt bra att vara påläst och förberedd på vad man som partner eller medföljande kan göra för att det ska bli en så positiv förlossningsupplevelse som möjligt.
7 Tips till partner vid en förlossning
- Gå en förlossningsförberedande kurs innan om ni har möjlighet, det kan vara en bra grej för att få koll på exempelvis andning som smärthantering.
- Försök hålla dig lugn, kontrollerad andning är bra även för den som står vid sidan av.
- Vi vet att det är lätt att fastna med ögonen på monitorn som visar bebisens hjärtslag, men all medicinsk utrustning håller barnmorskan koll på. Lägg istället ditt fokus och ögonkontakt på din partner, påminn om andningen och försök vara emotionellt närvarande för henne.
- Ge massage (om hon vill) för att utsöndra oxytocin.
- Utgå inte från att förlossningen kommer vara på ett visst sätt eller hålla på en viss tid. Alla förlossningar är olika så försök hålla dig öppen inför det.
- Ge beröm! Tro på att din partner orkar även när hon själv inte gör det.
- Fyll på med mat och dryck även till dig om det blir ett utdraget förlopp.
En förlossning kan vara över på några timmar eller hålla på i över ett dygn, det vanligaste är någonstans där mittemellan. Hur lång tid det kommer ta för er är helt omöjligt att veta. Men föder man vaginalt så gäller det alltså att vara flexibel inför att det inte riktigt går att veta hur det kommer att bli. Du får helt enkelt följa det förloppet som blir, och vara lite förberedd på att du kanske inte kommer sova på ganska många timmar. Det är viktigt att även du orkar hela vägen så se till att regelbundet fylla på med mat och dryck, men skippa mat som doftar eftersom det kan göra den som föder illamående. Barnmorskan kommer ansvara fullt ut för att hålla koll på bebisens hjärtljud, och att bebisen föds på ett säkert sätt, men du kommer vara det känslomässiga stödet, trösten och tryggheten. Din partner behöver känna att du är emotionellt närvarande, och att du tror på att hon klarar det. Även när hon kanske inte gör det själv.
Glöm inte heller att du, när som helst, får fråga barnmorskan, eller annan vårdpersonal, om du känner dig lite vilsen och inte vet vad du ska göra. Ni jobbar ju tillsammans för att ge det bästa stödet.
Att vara engagerad och påläst
Att vara delaktig under graviditeten och se det som en resa ni gör tillsammans hänger ofta ihop med att man också blir ett bättre stöd under själva förlossningen. Och att vara ett bra stöd kan faktiskt göra så att förlossningssmärtan minskar. Inför förlossningen finns det en hel del man kan göra för att förbereda sig på ett bra sätt. En profylaxkurs kan vara bra att gå, och att läsa på om hur man kan försöka lära sig hantera smärta. Det är en supergrej att ha koll på under latensfasen där man oftast inte åkt in till sjukhuset ännu. Mycket av det man lär sig på förlossningsförberedande kurser, som andningsteknik och massage, kan man sen också öva på tillsammans hemma.
Att hålla koll på det praktiska runtomkring förlossningen
Att ha en packad BB-väska, ha koll på numret till förlossningen och veta hur man tar sig dit på bästa sätt – det är sånt som är skönt att ha lite koll på innan den stora dagen. Förutom det uppenbara, att ni inte kör vilse mitt i stressen eller vet vart ni ska parkera, så är det också rätt skönt att få fokusera på en del konkreta grejer, de som faktiskt går att styra över. Speciellt vid ett tillfälle när så mycket annat kan kännas helt utom ens egna kontroll.
Var förberedd på tiden efter förlossningen
Efter bebisen har fötts så startar en omtumlande tid med en ny liten familjemedlem. Första dygnet eller dygnen är man ofta kvar på sjukhuset för att bebisen ska gå igenom lite kontroller. När man väl kommer hem och ska försöka landa blir första tiden hemma ofta en berg-och-dalbana av känslor. Det är ganska vanligt att bli lite nedstämd efter förlossningen, så kallad babyblues drabbar många mammor som precis fött barn men även de pappor och mammor som inte burit barnet kan känna av det. Har man gått igenom en lång graviditet och en krävande förlossning så tar det också tid att återhämta sig.
Som nybliven förälder är det vanligt att känna sig både utelämnad och osäker – helt plötsligt står man där hemma med en liten bebis i famnen och tusen frågor. Ett nytt kapitel i livet har börjat och det är inte så konstigt om det tar lite tid att anpassa sig till livet – och identiteten – som småbarnsförälder. Var snälla mot varandra och tänk på att alla föräldrar är nybörjare när de får sitt första barn!
Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog