Att få syskon – tips mot svartsjuka

Tanken på att behöva dela sina föräldrar med någon annan kan väcka rätt mycket svartsjuka - det är en naturlig känsla. Barn vet ju dessutom inte att ett föräldrahjärta kan växa och rymma hur mycket kärlek som helst. Förutsätt alltså inte att barnet är lika pepp som du på den nya lilla familjemedlemmen utan försök att lyssna och bekräfta barnets alla känslor. Eftersom alla barn är olika så finns det också lika olika saker man kan göra för att förbereda barnet på ett syskon. Lite beroende på hur gammalt det blivande storasyskonet är så blir det viss skillnad på vad som passar och hur man kan prata om den kommande bebisen. Ju yngre barn desto svårare att förstå det här med tidsperspektiv och vad ett syskon handlar om. Har man en tvååring hemma är det alltså ganska troligt att hen kommer se bebisen som en inkräktare i början – lite oavsett vad man gör. Men små barn anpassar sig å andra sidan snabbt och de minsta kommer faktiskt att glömma att de har varit enda barnet. Får man syskon väldigt tätt inpå det första barnet kan man ibland till och med prata om pseudotvillingar, med det menas att barnen är så nära varandra i ålder så att de nästan blir som tvillingar under uppväxten.

Att få syskon i olika åldrar

Alla åldrar bjuder på olika slags utmaningar när det gäller att få syskon. Det finns ingen ålder på storasyskonet som är optimal eller lättast. Om storasyskonet är ca 1-2 år blir det mycket fokus på det praktiska arbetet och omsorgen om barnet, men det kan å andra sidan ibland vara lättare för storasyskonet att snabbt acceptera den nya familjemedlemmen. Om storasyskonet är 3-5 år brukar det praktiska arbetet vara lättare men det kan i stället ibland bli mer svartsjuka och konflikter. Vid 6 år och uppåt kan utmaningen handla om att gå ifrån att vara ensambarn till att behöva dela med sig av föräldrarna, det kan ta ett tag för barnet att vänja sig vid den helt nya situationen.

När är bästa tiden att berätta för barnet att hen ska få ett syskon?

Det finns ingen perfekt tidpunkt utan det beror helt på barnets personlighet och ålder - och ens egna livssituation. Många väntar med att berätta tills magen blivit ett faktum eftersom det kan göra det lite mer konkret och lättare att förstå. Att behålla hemligheter är ju heller inte så lätt när man är liten, så vill du vänta lite med att nyheten ska komma ut kan det ju såklart vara säkrare att berätta lite senare.

En bra sak att tänka på är att se till att det blivande storasyskonet är en av de allra första som får veta, och att hen får höra det direkt från föräldern eller föräldrarna. Att råka få höra det i förbifarten av en släkting kan bli en onödigt jobbig start och göra att barnet känner sig bortglömd. Är barnet tillräckligt stort kanske det är hen som ska få berätta den stora nyheten för släkt eller vänner när de kommer på besök?

Man ska också komma ihåg att barn har en väl utvecklad intuition och märker rätt snabbt om något verkar annorlunda med oss föräldrar – sannolikheten är alltså rätt stor att barnet har noterat att något inte är som det brukar. Tror du att det påverkar negativt, kanske att hen känns oroligare än vanligt, är det nog bättre att berätta om bebisen i magen än att vänta.

Tips på hur du kan förbereda ditt barn på syskon

• Känner ni någon annan familj som har spädbarn så kan det vara bra att träffa dem innan er bebis kommer. Även om ditt barn där och då visar noll intresse för bebisen så kan det ändå bli ett sätt att förstå vad en bebis är, att det är något helt naturligt och kanske till och med lite roligt.
  
  
• Vill barnet vara med och välja kläder eller andra prylar till bebisen så kan det vara ett fint sätt att få känna sig delaktig. Är man våghalsig kanske man till och med låter storasyskonet vara med och fundera på namn.
  
  
• Det finns en rad olika barnböcker som illustrerar det här med att få ett syskon på ett fint och lättillgängligt sätt. För barnet kan det bli lättare att förstå när det presenteras i bilder, och som förälder kan man då och då återkomma till boken när liknande situation dyker upp i ens egna liv, ”du vet, som vi läste i boken om...”
  
  
• Generellt sett så är det bra om andra större förändringar i barnets liv inte händer samtidigt som syskonet kommer. Nu är det ju inte helt lätt att reglera precis när barnet ska sluta med blöja eller börja på förskolan, men om det går att lösa så är det skönt för barnet att inte alla förändringar kommer på samma gång.
  
  
• Försök att inte prata om gravidbesvär på ett sätt som gör att barnet tror att det är bebisens fel. En förälder måste såklart få vara både trött och ledsen inför sina barn, men om barnet hör att tröttheten har med graviditeten att göra så finns risk att hen börjar beskylla bebisen för att mamma exempelvis inte orkar leka.
  
  
• Om det är tänkt att bebisen ska ärva syskonet spjälsäng eller något annat som hen använder just nu är ett tips att lägga undan det ett tag innan. Det kan bli lite mindre jobbigt för syskonet om det inte känns som att bebisen snor ens grejer.
  
  
• Låt barnet lära känna bebisen på sitt sätt, kanske genom att rita teckningar till den, klappa på magen, sjunga för den eller känna efter sparkar. Syskon brukar även vara välkomna att följa med på ultraljud och besök hos barnmorskan, vilket kan vara ett fint sätt att göra barnet delaktig och förväntansfull. Om hen vill alltså.
  
  
• Var ärliga. Berätta om det fina med att få ett nytt litet syskon, men också om att bebisar behöver mycket uppmärksamhet och omsorg. Undvik också att prata om bebisen som en lekkompis, det kommer ju dröja ett bra Säg istället som det är, att bebisar mest sover, gråter och äter i början.
  
  
• Visa på bilder från när barnet själv var nyfödd, berätta hur mycket den åt och hur mycket den blev buren.
  
  
• Även om förberedelsen handlar om att involvera barnet så behöver hen också få känna sig i centrum och att allt inte kretsar kring bebisen i magen. Av samma anledning behöver man heller inte överdriva bebissnacket, låt barnet bestämma takten och försök inte forcera fram ett intresse.
  
  
• När det börjar närma sig förlossningen är det bra att förbereda barnet på vad som kommer hända. Vi pratar inte om några förlossningsdetaljer här utan helt enkelt att du eller ni kommer åka till sjukhuset för att bebisen ska födas, att ni kommer säga hej då innan ni åker – även om det är mitt i natten - och vem som då kommer passa barnet.
  
  
• Ibland kommer syskon till familjen på andra sätt än genom en graviditet och då kan det röra sig om både väldigt snabba ryck och väldigt långa väntetider. Adopterade och familjehemsplacerade barn kan också vara lika gamla eller äldre än barnet som väntar på syskon, då kan mer specifikt anpassade förberedelser ibland behövas.
  
  
• Att få tillökning är ju en stor händelse för hela familjen och även om inte alla kan vara med på BB så behöver man hitta sätt för alla att få välkomna syskonet – och framförallt inte glömma bort att fira det äldre barnet som ju har blivit storasyster eller storebror!

När bebisen har kommit hem så kan storasyskonet sen få vara med att ta hand om bebisen – om den vill. Kanske hjälpa till att hämta blöja eller ge bebisen en napp. Samtidigt ska man inte glömma bort att storasyskonet har lika stort behov av att fortsätta få vara liten, kanske ännu större nu när den ser att bebisen får mycket kramar och mys. Som förälder är det bra att ständigt påminna sig om att inte börja behandla barnet som större än vad det är eller börja ställa för stora krav bara för att det kommit en bebis i familjen. Mer om det kan du läsa i artikeln om när syskonet väl har kommit.

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog