När livet tar en annan vändning – tips för att hantera sorg, oro och ovisshet

Även om oro för ett barns tillstånd kan ha funnits redan innan beskedet kommer, så brukar det vara en mycket omvälvande och tung period när det väl konstateras att ens barn står inför något svårt. Det är inte konstigt alls om det känns som att hela livet välts omkull, och att det som förut varit tryggt blivit otryggt och skrämmande.

Olika reaktioner på ett jobbigt besked

Alla reagerar vi olika när vi får ett jobbigt besked, vi har olika strategier för att ta oss an den nya utmaningen. Vissa av oss blir väldigt handlingskraftiga och lösningsfokuserade, medan andra blir passiva, uppgivna och kanske överväldigade av ledsenhet. Vissa söker stöd hos andra direkt och vissa vill smälta det hela på egen hand innan man delar information och funderingar med omgivningen. Inget är fel här, utan det är helt enkelt bara att alla människor är just olika.

Men just dessa olika sätt att reagera på ett jobbigt besked kan ibland ställa till det mellan anhöriga – eftersom man inte förstår sig på varandras reaktioner. Det kan därför vara värdefullt att tänka på att ingen reaktion är sämre än den andra. Bakom det vi gör så finns samma oro, förtvivlan och sorg, vi bara agerar på den på olika sätt.

Barns reaktioner

Barn som får ett besked om att de drabbats av en sjukdom eller annat livspåverkande tillstånd reagerar, precis som vi vuxna, också väldigt olika. Vissa rycker på axlarna och fortsätter bygga med sitt lego, medan andra blir oroliga och har stort behov av att prata om vad det innebär och vad framtiden ska innehålla. Inget är mer rätt än det andra. Du som förälder kan hjälpa ditt barn genom att sätta ord på det som händer och göra det hela begripligt för barnet. Ofta behövs inte så mycket detaljer om inte barnet själv vill veta. En enkel, ärlig och tydlig beskrivning av det som händer och ska hända brukar vara det bästa för mindre barn.

En annan sak du som förälder kan göra för att hjälpa ditt barn är att prioritera bort annat under den akuta fasen då allt är nytt och tar mycket energi. Det brukar göra gott för alla i familjen om livet kan få stå på paus en stund, medan man tillsammans bearbetar den nya utmaningen man står inför. Barn känner snabbt av föräldrars oro och behöver mer närhet till dem då. Och föräldrar blir otroligt trötta av att oroa sig och vara ledsna, så de behöver mer vila. Har man möjlighet att pausa det övriga livet för ett tag när något svårt har hänt är det ofta en god idé.

Hur lär man sig hantera ovissheten?

En av de största utmaningarna när något svårt hänt ens barn brukar vara att hantera den ovisshet inför framtiden som ofta finns med i bilden. Tusen frågor och funderingar snurrar runt i huvudet och man kastas mellan hopp och förtvivlan. Det finns massor av information att sätta sig in i och ju mer man läser på desto mer kunskap får man även om allt hemskt som kan hända.

Det är lätt hänt att man som förälder försöker skapa en känsla av kontroll genom att grubbla och oroa sig och försöka tänka ut och kolla upp alla möjliga scenarios. Det är en helt naturlig reaktion som har positiva effekter till viss del. Det negativa i det kan vara att man kan fastna i ett orosläge som tar extremt mycket energi. Oro i sig tjänar inte något till och hjälper inte situationen, den bara stjäl ork som kunde användas till annat. Avslappningstekniker, umgänge med andra, träning, distraktioner i form av nöjen – är exempel på sådant som kan hjälpa till att bryta destruktiv oro när den tar över för mycket.

Ibland kan det också behövas en professionell samtalskontakt för att få hjälp med att bryta tärande orosmönster. De flesta barnsjukhus har kuratorer och psykologer, så om du inte redan blivit erbjuden kan du fråga vad som finns för stöd hos den mottagning ni går hos. På många orter finns också sjukhuskyrkan som lyssnar och ger stöd i krissituationer och det finns inget krav på att vara varken troende eller kristen för att vända sig dit. Behöver man prata med någon akut så går det alla kvällar i veckan att ringa jourhavande präst på 112.

Tillåt att sörja det som inte blev

I processen efter att ha fått ett jobbigt besked gällande sitt barn finns ofta ett visst mått av sorg, den kan komma oavsett hur allvarligt det är. Sorg inte bara över det svåra ens barn behöver uppleva, men också över att livet inte ”följde planen” - att tillvaron tog en annan vändning än det var tänkt. Det kan ibland upplevas skamfullt att sörja även fast barnet kommer att bli okej, men sorgen är en sund del av att bearbeta en svår situation. När vi står inför förändring behöver vi släppa det gamla och vänja oss vid det nya, och då kan man behöva sörja. Sörja hur det inte blev och hur man hade velat att det var. Sörja att ens barn måste ha det jobbigt, sörja att man själv måste ha det jobbigt. Men kom ihåg att sorg i sig inte är dåligt – det hjälper oss vidare mot acceptans för det nya.

Syskon till ett sjukt barn

Finns syskon i familjen så har även de varit med om en svår period när en bror eller syster insjuknat i sjukdom eller på annat sätt drabbats av ett livspåverkande tillstånd. Syskon kan precis som föräldrar ha mycket oro och ledsenhet kring situationen, men minst lika vanligt är att de känner sig arga eller besvikna på sina föräldrar som lägger så mycket fokus på det sjuka syskonet i familjen. Det är fullkomligt naturligt och sunt att barn som upplevt att deras föräldrar varit fysiskt eller känslomässigt frånvarande under en längre tid reagerar med frustration och ser till att bete sig på ett sätt som gör att föräldern fokuserar även på dem. Otroligt påfrestande för slitna föräldrar – men nyttigt för syskonet som inte riktigt fått sina behov tillgodosedda på ett tag.

Ett sätt för dig som förälder att hjälpa syskonet är att försöka sätta ord på det som händer runtomkring, ”vad jobbigt vi har det i familjen nu när alla är så oroliga och ledsna. Snart blir det bättre igen ska du se, men just nu har vi det jobbigt”. Det kan också vara fint att involvera syskonet i vad som händer, varför ni exempelvis är borta så mycket på sjukhus. Men försök hålla det på en lagom begriplig nivå beroende på barnets ålder. Försök vara ärlig och tydlig utan att överdriva med för mycket detaljer – och är barnet inte intresserad av att lyssna eller veta mer så kan man istället försöka prata om annat.

En sak som är bra att känna till och även tänka på då och då är också att barn inte har utrymme att gå runt och hålla tillbaka sina egna behov, de måste få ta plats för att kunna utvecklas och frodas. Det spelar ingen roll om man har ett sjukt syskon eller inte, ett barn behöver i första hand få föräldrarna att förstå vad just jag behöver, vad just jag vill och inte vill. Det handlar inte om egoism på något sätt utan om överlevnadsdrift och livsglädje.

Hitta hem i det nya livet

Efter en omtumlande period av förändring kommer vardagen igen, men i ny form. Kanske måste hela tillvaron anpassas efter ett barns nya behov, eller så kan det mesta fortsätta som vanligt - men ändå inte alls kännas som vanligt. Föräldrar som varit med om att deras barn insjuknat i sjukdom eller på annat sätt fått en livspåverkande åkomma, är ofta rejält omskakade under lång tid efteråt. Även om den akuta fasen är över och man har landat i den nya situationen så kan känslor av otrygghet, oro, stress och ilska finnas med under lång tid. Kanske har parförhållandet fått sig en törn eller så har orken tagit slut. En förälder som stått inför den största föräldraskräck som finns, blir kanske aldrig helt lugn och avslappnad igen. Men i de flesta fall återkommer vardagen och med den vanor, rutiner, skratt, umgänge, fredagsmys, lördagsgodis, jobb, disk och allt som utgör livet. I detta myller av vardagshändelser skapas en ny version av tillvaro som rymmer både okomplicerat familjeliv och föräldrahjärtats sköra darr.

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog