Leka tillsammans och leka själv

Visst kan det som vuxen vara roligt att bygga ett sandslott - eller två. Att pyssla med duplo, nallar, sandkakor och leksaksbilar. Åtminstone en stund. För du som förälder tröttnar troligen snabbare än ditt barn vilket inte är så konstigt - ni har ju olika intressen. Om du vet med dig att du kommer att bli rastlös i leken, avtala med dig själv att du har en paus för lek i tio eller tjugo minuter och försök vara riktigt närvarande under den tiden - se barnet i ögonen, stäng av mobilen och var helt och fullt i leken. Sen är det såklart lättare att vara en bra lekkamrat, om du gör något som du själv tycker är kul. Kanske går det att avstyra de lekar du som förälder har svårast att stå ut med och i stället uppmuntra sådant du gillar? Det är inte själviskt att inte alltid vilja leka med sitt barn, tvärtom så är det helt naturligt och inte konstigt alls. Vuxna gillar oftast vuxenaktiviteter, och barn gillar lek. De olika intressena krockar givetvis i vardagen rätt så ofta.

Hjälp att komma igång med leken

Har man en liten kompis som gärna vill ha en lekkamrat så kan det faktiskt ofta räcka med att du hjälper barnet att komma igång med en lek och sedan låta det lära sig leka vidare ensam medan du börjar pyssla med annat. Ibland kan det vara svårt för ett litet barn att komma på vad man kan göra, då kan du som förälder stötta genom att inspirera med olika förslag och plocka fram leksaker eller annat som kan behövas.

Du kan också prova att ”leka” bredvid varandra. Det vill säga att ditt barn leker med sitt medan du ägnar dig åt det du vill eller behöver. Det kan ganska ofta räcka alldeles utmärkt med att ni gör två helt olika saker, bara ni är i närheten av varandra. Barn brukar uppskatta att kunna småprata med sin förälder under egenlek, därför kan det vara bra att göra något som du inte blir helt uppslukad av när ni leker bredvid varandra. Om barnet märker att det kan få din uppmärksamhet snabbt vid behov, så är det också lättare för hen att slappna av i leken och ge sig hän.

Låt barnet vara med i vardagssysslor

Något man lätt kan glömma bort ibland är att små barn ofta gärna deltar i hushållssysslorna och att det går att umgås på ett lekfullt sätt med sitt barn genom att göra sysslor ihop. Du får såklart ha lite extra is i magen och räkna med att allt inte blir perfekt… Ett mjölkpaket kan vältas vid pannkaksbaket, och lite tvättmedel hamna på golvet när det ska tvättas. Lika effektivt som när du gör allt på egen hand blir det förstås inte - men fördelen är ett nöjt barn och en härlig stund tillsammans. Låter man barn vara med på sysslor redan från att de är riktigt små så blir det helt naturligt för dem att man hjälps åt och att det ofta är något som är lika roligt att göra tillsammans med sin förälder som lek med leksaker.

Låt barnet få testa på det ena och det andra i hushållsarbetet, det finns nästan inget som känns så bra för en liten parvel som att få ansvaret att bära en vattenkanna från kranen till blommorna och faktiskt lyckas med det. Eller att få sortera svarta och vita strumpor i varsin hög och sen få känna sig stolt och kompetent. Den typen av känslor är bra för både självförtroende och självkänsla. Under sysslorna kan ni också skoja och tramsa och hitta på små berättelser eller bara låta fantasin flöda. Att plocka undan i vardagsrummet under en gemensam klämmig sång ger både energi och en känsla av gemensamhet för både barn och förälder.

Varför vill mitt barn aldrig leka själv?

Som vanligt när det gäller barn så är de olika, vissa barn har verkligen inte alls lätt för att leka på egen hand. I jämförelse med de lite mer självgående kan de då upplevas som osjälvständiga och klängiga. Att det blir så kan handla om många olika saker – allt från barnets personlighet till trötthet eller perioder med extra behov av föräldrakontakt kan spela in. Ofta hittar de flesta barn med tiden intressen som de fastnar vid, det kan vara en tröst när det känns som att man har ett litet barn som sitter som ett plåster på en och tjatar på att leka. Ju äldre barnet blir, desto större behov av egentid har även barnet. Det kan kännas overkligt, men rätt som det är är det du som tjatar på barnet i stället och vill att ni ska göra saker ihop! Försök att inte stressa upp dig över ditt barns osjälvständighet, fokusera i stället på att försöka lyssna till och tillfredsställa hens behov samtidigt som du övar barnet på att leka själv på rätt nivå. För vissa kan två minuters ensamlek vara ett framsteg, försök att se det så och jämför inte så mycket med andra. Vi lovar, tiden när även ditt barn går undan för att göra något på egen hand kommer!

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog